Äntligen är en av mina värsta månader slut. Endast en dag kvar. Jag ogillar verkligen januari och februari. Vintern är inte alls min grej. När jag blir pensionär hoppas jag kunna tillbringa vintern i Spanien eller nåt annat varmt land.
I torsdags var jag sällskap till lilla K. Hon fyller ju snart 11 år så jag får absolut inte säga att jag är barnvakt. Det är jag verkligen inte heller. Hon är så duktig. Fixade Carbonara till mig. Diskade gjorde hon också. När hon började bli trött gick hon o duschade sen kröp hon ner i sängen o läste en bok. Inte ens det får man göra längre. Jag fick roa mig själv vid tvn. Inte speciellt jobbigt att vara "sällskap".
Igår lyxade vi till det och beställde mat från Wolt närmare bestämt Alforno. Så smidigt att bara beställa i appen sen får man ett meddelande att påsen hänger på dörren.
Helt okej pasta men jag tycker nog att M gör godare själv.
I stället för efterrätt gjorde vi varsin irish coffee. Tänk att jag tycker det är så gott, jag som varken dricker kaffe eller whisky.
Idag har det hänt något jättetråkigt, det som inte får hända.
Jag har ju börjat smygspela padel lite grann. Det är med mina "fotbollsmammor" jag brukar spela men idag var vi bara 3 st så jag frågade min kompis L om inte hon ville vara med. Hon har frågat mig tidigare men jag har ju som sagt inte ens velat prova. Hon blev jätteglad att jag äntligen hade börjat och ville gärna spela med oss.
Vi började med att slå lite bollar och sen startade vi en liten match. Vi hade bara spelat några minuter då L sa det hände något konstigt med hennes fot. Dom andra tyckte dom hörde att det small till men jag hörde inte nåt. Hon kändes sig lite konstigt så hon lade sig på golvet en stund. Sen drack hon lite vatten. Vi andra återgick till spelet. Efter en stund sa hon att hon skulle åka hem för hon kände sig inte bra.
När hon kom hem ringde hon jourmottagningen som ville att hon skulle komma dit. Där skickade dom henne vidare till akuten. Hälsenan var AV!!!!! Hon blev sjukskriven i 10 VECKOR gips i fyra veckor.
Åh vad jag är ledsen känns som om allt är mitt fel. Om jag inte hade frågat henne hade det ju aldrig hänt. Så ledsamt. Stackar, stackars gulliga lilla L.
Så trist slutade den här veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar